Se fler bilder under fliken Galleri>Bilder från våra resor

”Den blöta resan”
”Öarna runt” i Danmark startar från Tjörn, går via Göteborg och den svenska västkusten ner till Helsingborg där det går färja över till Helsingör och Danmarks näst största ö, Själland.
Danmark består av ett antal mer eller mindre stora öar och en stor halvö som förbinder landet med Tyskland.
På Jylland, som halvön heter, finns en färjeförbindelse med Göteborg och det är där cirkeln blir sluten.

Själland
Vi lämnade Tådås i hällregn och blåst och efter diverse åtagande styrde vi ut på E6 vid elva tiden.
Efter Hallandsåsen blev vädret lite ljusare och när vi äntrade färjan till Helsingör var det strålande solsken.
Vårt första stopp blev på Nyrup Camping, på Själland, som ligger ca sju kilometer från färjeläget.
Nyrup Camping är en något äldre camping, den är sliten men mysig och familjär. Platserna var utmärkta, hygienutrymmena välstädade, det fanns möjlighet till internetuppkoppling och i reception en kiosk med det allra nödvändigaste.

Helena checkar hos Erling och Lone

Campingen ägs av Erling och Lone som vi träffade på vår Spanienresa i vintras och efter sedvanliga välkomstkramar och inspektion bjöds det på kaffe med dopp. Helena överlämnade en äggost, en bohuslänsk specialitet, som hon hade med sig hemifrån, vilket uppskattades.
Vädret växlade och under eftermiddagen kom det ett par riktigt rejäla regnskurar som delvis dränkte den väldränerade campingplatsen.
Första morgonen i Danmark startade med en äkta inhemsk frukost. Vi åt nybakade rundstycken, håndverker, illaluktande ost, ägg, jordgubbssylt, kaffe osv. innan det var det dags att bege sig in till huvudstaden.
Efter en kort cykeltur till stationen i Espergärde klev vi på tåget och 45 minuter senare var vi framme på centralstationen i Köpenhamn.
Vi trängdes med tusentals andra turister i solskenet på ”ströget” och i Nyhavn var det trängre än på Frölunda Indians hemmamatcher.
Vädret var helt fantastiskt, barerna var välfyllda och överallt satt folk och njöt av ett glas vin eller en god kall Tuborg.

När smakar en Tuborg som bäst? Vaer gang

Enligt Danmarks största författare, HC Andersen, smakar en Tuborg bäst ”vaer gang”.
Före återresan åt vi en härlig ”frokostplatte” (frokost är detsamma som lunch på danska) som bestod av fem olika rätter, rugbröd och smör. Till det tog jag en snaps och en öl medans Helena njöt av ett glas rött.
Vid sjutiden var vi åter vid husbilen och resten av kvällen tillbringades under markisen.
Det mest fantastiska med husbil är valfriheten. Från pulsen i storstadslivet ägnade vi den tredje dagen på Själland åt motion. Vi tog en underbar cykeltur runt Gurre sjö, några kilometer från campingen.

Den vackra Gurre sjö inbäddad i bokskogar

 Turen runt den vackra fågelrika sjön gick mestadels på små skogsstigar genom en vacker bokskog som låg som ett skyddande täcke för solen. Cykelturen, med ett antal fotostopp, tog ca två timmar och därefter styrdes hojarna mot Fredensborgs Slott som ligger ca två mil rakt västerut från Helsingör.
På gågatan i Fredensborg gjorde vi ett lunchstopp innan det var dags att beskåda slottet som nyligen stått för ett stort bröllop i det danska kungahuset.

Fredensborgs Slott

Eftersom vi inte är några slottsmänniskor så blev det enbart en mycket kort okulär vistelse. Vi åkte egentligen dit bara för att ha ett mål med vårcykeltur.
Efter en hel dag på cykelsadeln, med allt vad det innebär, var det dags att slappa framför TV:n där norrmannen Boason Hagen tog sin andra etappseger i årets Tour de France.
Nu hade norrmännen fyra etappsegrar av 17 möjliga eftersom att även Thord Hushovd lyckats knipa två segrar i denna mycket tuffa sport.

Falster
Efter tre övernattningar hos Erling och Lone var det dags för avskedskramarna och förhoppningar om ett snart återseende.
En dryg timme senare åkte vi över den vackra Faröbron som förbinder Själland med Falster och i ostlig riktning från bron ser man den vackra ön Mön som vi tidigare besökt vid några tillfällen. Mön ligger som en kil inklämd mellan Själland och Falster.
Om man väljer att åka denna väg till kontinenten så finns det färjeförbindelse med Rostock från Gedser på Falsters sydspets.

Lolland
Lolland, som tillhör en av de större öarna i Danmark, nådde vi genom en tunnel under Gullborg sund. Det är Rödby på Lolland som har den andra av de två färjeförbindelserna till Tyskland.
Från Rödby kommer man till hamnen i Puttgarden som är mest känd för den jättelika pråm som säljer skattefria varor.
Både Falster och Lolland får man se som rena transportsträckor genom Danmark.
Några mil före Rödby vek vi västerut mot Tårs, en liten by som har färjeförbindelse med Spodsbjerg på Langeland.

Langeland
Efter en timmes väntan i färjekön och en knapp timmes båtresa över Langelansbelt var vi framme på ön som gör själ för sitt namn.

Utsikt över Langelansbelt

Ön är ca 6 mil lång, i syd-nordlig riktning, och enbart några kilometer bred.
Vi fick en fantastisk plats på Färgegårdens Camping strax intill färjeläget och efter iordningställandet var det dags att se på de spännande sista etapperna av Tour de France.
Det var en av årets tuffaste etapper och det var på de sista branta alpvägarna som Andy Schleck attackerade så bra att han vann före huvudklungan med drygt två minuter. Tvåa på etappen kom den äldre brodern Frank och det fanns inte en norrman inom synhåll.
Strax före läggdags kom regnet som meteorologerna hotat med i flera dagar. Säga vad man vill om regn men det är rogivande och avstressande att höra smattret på husbilstaket.
När vi vaknade smattrade det fortfarande så där mysigt på husbilstaket. Meteorologerna hade spått regn och blåst hela dagen och markisen som vi fällt ut som regnskydd stretade och slet i den kraftiga vinden.
Helena hade känning av en förkylning och det visade sig att hon även hade feber. Skall man välja att bli sjuk så är kanske detta rätt tillfälle för det gick ändå inte att vistas utomhus.
Efter frukosten och diverse morgonbestyr kändes det som om mysigheten i ”stugvärmen” började bli mättat.
Helena låg, hon hade ju feber, och jag trotsade vädret med en rask promenad utmed den vackra sandstranden som omger hela Langeland.
Vi satt åter och stirrade ut på ovädret utanför och nu började mysigheten övergå i tristess, men som tur var kunde vi tillägna eftermiddagen åt att se på Tour de France.
Vi såg årets sista etapp i Alperna vilket var mycket spännande. Ledningen växlade hela tiden och efter målgången, som vanns av en fransos, stod det klart att Andy Schleck skulle åka i den gula ledartröjan på den näst sista etappen före söndagens målgång på Champs-Elysees
Det kraftiga regnet och blåsten höll i sig hela dagen och innan vi gick till sängs såg det ut som om vi campat i en större insjö.

Jag börjar packa inför morgondagens avresa

Det var vatten överallt och nu började oron sprida sig. Kan vi komma härifrån, sjunker femtonnaren i den vattendränkta gräsbeklädda ytan, får vi fäste tillräckligt för att ta oss upp för den lilla backen till utfarten. Frågorna var många och svaret låter vänta på sig tills morgondagen eftersom vi planerat att åka vidare då.
Langeland är en bad och fiskvänlig ö. Det finns inte så mycket mer att göra på denna långsmala ”sanddyna” som förmodligen är helt underbar i solsken och värme. Nu hade vi tyvärr inte vädret med oss denna gång men man kan ju alltid återkomma.

Syddanska öriket
Mysigheten stod oss nu upp i halsen efter två dygns ihållande störtregn. När vi tittade ut på den översvämmade gräsplanen önskade man att vi satt i en båt och inte i en husbil med vatten upp till fälgkanten.
Nu ville vi härifrån. Helena hade fortfarande ont i halsen men hon var feberfri och vi planerade att dra vidare mot Fyn. Nu gällde det, kan vi komma härifrån för egen maskin eller måste vi tillkalla bogsering som flera andra husbilsägare redan gjort.

”Du är duktig på att köra husbil du Arly”, sa Helena när husbilen stod på fast mark. Att köra på en såphal vattenmättad gräsmatta är som att köra i snö. Koordinationen mellan gas, koppling och styrning är fingertoppskänslig. Om man gör för stora rattutslag och hjulen börjar spinna det allra minsta så sitter man fast, drivhjulen gräver ner sig och det är bogsering som gäller på ett så tungt ekipage som vårat.
Jag lyckades med att tråckla lite framåt och bakåt med små, små rattutslag och försiktighet med gasen så att hjulen hela tiden hade fäste på den hala ytan och till slut stod vi på fast mark.

Vi lämnade Langeland och begav oss mot det man här i Danmark kallar för den danska skärgården.
Planen var att ta färjan till Ärö men den planen ändrade vi pga. regnet och blåsten. Vi valde i stället landvägen över Siö, i Siösund, mot ön Tåsinge och Danmarks näst största ö Fyn.
Vi körde utmed Fyns södra kustband genom Svendborg och Faaborg mot färjeläget i Böjden.
Efter drygt en halvtimmes väntan och en knapp timme på Kieler Bugt körde vi av färjan i Fynshav på ön Als som var den sista ön på denna runda.

Sydjylland
Jylland är en stor halvö som förbinder Danmark med Tyskland och som har färjeförbindelse med Sverige.
Målet för dagen var att bunkra billigt vin i Padborg, Tyskland, och därefter köra några mil norrut till Ribe som är ett av våra favoritställen. På vägen mot Padborg passerade vi Söndeborg som också tillhör en av våra mer välbesökta platser i Danmark.
Eftersom avstånden är så korta i detta land klarade vi färden från Langeland över alla öar, färjeturen, inköpet i Tyskland och incheckning på Ribe Camping några mil norr om den tyska gränsen på drygt sex timmar.
Vi fick en bra plats på en grusplan, med bra fäste under hjulen, och på kvällen gick vi – hör och häpna – i regn, in till byn där vi åt en härlig Hackeböff på en gammal dansk gemytlig restaurant.

Nordjylland
Det blev endast en övernattning i Ribe, Danmarks äldsta stad, innan vi fortsatte resan norrut.
Vädret var stabilt. Ett betonggrått lock, som hela tiden släppte massor med vatten, låg strax ovanför våra huvuden.
Avstånden är som sagt korta i Danmark. Vi körde från den sydliga delen till Danmarks nordligaste stad, Skagen, på knappt sex timmar. Ändå valde vi att tillbringa turen på mindre vägar för att se något av den danska landsbygden.
Vi anlände Poul Eeg Camping, mellan Skagen och Grenen, eller ”spetsen” som danskarna kallar den sanddyna som är landets nordligaste plats.

Spetsen där Kattegatt och Västerhavet möts är välbesökt

Vädret var inte riktigt så stabilt längre, det var tidvis uppehåll i regnandet och vid några få korta ögonblick stack solen i våra ögon.
Helena hade fortfarande lite feber så eftermiddagen tillbringades framför TV:n med bl. a. sprängningen av regeringsbyggnaden i centrala Oslo med sju dödade och blodbadet på ön Utöya i Norge där massmödaren fortsatte med att kallblodigt skjuta ihjäl ett sjuttiotal ungdomar som var där på sommarläger.
Vi såg även Cadel Evans defilera i mål på Champs-Elysees som segrare i årets Tour de France. Cadel Evans tog över den gula ledartröjan på gårdagens tempoetapp genom att slå bröderna Schleck med åtskilliga minuter. Bröderna fick ända stå på prispallen med Andy som två och Frank på tredje plats.
Platsen på Poul Eeg Camping var förbokad, vilket vi fått information om vid incheckningen, så vi ombads att byta plats. De få som var lediga, som vi hade att välja på, såg inte ut att kunna hålla för vår husbil så vi valde att flytta till Grenen Camping någon kilometer närmare stadens centrum. Här fick vi en mycket bra plats strax intill cykelvägen mellan centrum och Grenen.
Helena kände sig något bättre så vi tog en cykeltur ut till den välbesökta ”spetsen” där Kattegatt och det danska Västerhavet möts.
Det är en fascinerande syn att se två så kraftfulla hav mötas med vågor som krockar på de låga sanddynerna.
På återvägen gick vi de 202 trappstegen upp till utsiktsplatsen på Skagens fyrs och härifrån hade man en härlig utsikt över skådespel i mötet mellan haven.

Helena blickar ut över havet

”Spetsen sedd från fyren”

Vädret var fortfarande grått. Regnet hade upphört och det var något varmare än tidigare så vi beslöt oss för att cykla in till centrum för att äta lunch.
När det gäller trängsel så kan denna populära sommarstad mäta sig med vilken storstad som helst. På gator, parkeringsplatser, i barer och affärer var det hysteriskt trångt och i gästhamnen trängdes jättestora norska lustbåtar om de bästa platserna.
Vi hittade en restaurant med smörrebröd som specialitet och som hade ett par lediga platser.
Vi beställde varsina två av de godaste smörrebröden vi någonsin ätit och till det ”den lille” öl och vin.
Mätta och belåtna var det dags att cykla hemåt igen och precis samtidigt kom regnet. Vi väntade någon timme på uppehåll men till slut var det bara att ge sig ut i blötan. När vi kom fram var vi genomsura och i det läget är man glad för att man inte ligger i tält.
På vår sista dag på denna resa var Helena fortfarande lite febrig.
Innan det var dags att förbereda morgondagens hemresa tog jag, på egen hand, en tvåtimmars cykeltur runt Skagen.
Turen gick först till Gl. Skagen som ligger på den västra sidan av spetsen och därefter till ”Den Tilsandede Kirke” på Kattegattsidan.
Gl. Skagen är ett ganska dött ställe med ett fåtal äldre byggnader som påminner om dess ålderdom.

Det synliga minnet av den begravda kyrkan

”Den Tilsandede Kirke” från 1300-talet visar vad västerhavsvindarna och den lätta flygsanden ställt till med genom åren. Sandförflyttningen började på 1600-talet och nådde kyrkan i slutet av 1700-talet.
Skiss över kyrkan innan nedläggningen

Efter några årtionden kämpade befolkning med att hålla undan sanden från deras kyrka men 1795 gav konungen order om att lägga ner kyrkan.
I dag är endast delar av tornet synligt och med röda pelare har man märkt ut var kyrkskeppet och sakristian ligger begravda.
Vi åt en sen lunch på Skagens äldsta och mest välkända restaurant, Hotell Bröndum, innan det var dags att packa ihop för morgondagens avfärd.

Helena njuter av en stor härlig dansk rödspätta

Från Skagen till färjan i Fredrikshamn är det endast fyra mil.
Vädret var nu helt underbart, det varmaste och soligaste på denna resa, så turen över till Göteborg avnjöts mestadels på båtens soldäck.

Summering
”Danmark er dejligt”, men det kan vara väldigt blött och blåsigt och så var det i år.
Med den goda maten, ölen, ”den lille”, gemyten osv. i minnet är det är bara att se fram mot nästa resa i detta underbara land.

Här symboliserar Helena vädret på denna resa