Se fler bilder under fliken Galleri>Bilder från våra resor

Påsken 2012

Skärtorsdagen

Vi startade vårens premiärtur klockan sju på morgonen. Det var frost, himmel klarblå och solen stod redan högt över horisonten.
Det är alltid något visst med vårens första tur, förväntningarna, fungerar husbilen, hur vädret blir osv. Metrologerna hade spått fint väder på Skärtorsdagen men på Långfredagen och Påskafton skulle det bli regn eventuellt snö, kallt och blåsigt.
Vårt första mål var Apelvikens Camping i Varberg, ca 15 mil hemifrån. Där sammanstrålade vi med Kjell och Margareth som startad dagen innan, på Askonsdagen alltså. Vi bjöds på frukost med bl.a. smörgås med norsk fiskpudding och kaviar. Margareth var ute på en joggingrunda men kom lagom tillbaka till ett framdukat bord.
Färden mot helgens mål, Mölle, flöt på lugnt och stilla. Vädret var fortfarande strålande och vi anlände campingen vid lunchtiden.
First Camp Mölle ligger på Kullahalvön i nordvästra Skåne, ca tre kilometer sydost om Mölle och med.

Kullens fyr 78,5 m ö h med anor från 1500-talet

ytterligare några kilometer i samma riktning till Kullens fyr med anor från 1500 -talet.
Tanken var att vi skulle cykla till Mölle för att äta lunch men eftersom det fortfarande var väldigt kallt beslöt vi att ta en rask promenad i stället.
Vi hittade en liten fiskaffär/restaurant nere i hamnen där vi beställde in var sin fisktallrik med sedvanliga tillståndskrävande drycker.
Maten och drycken var till full belåtenhet. Vi valde att sitta utomhus, inbäddade i filtar och kuddar, eftersom det kändes ännu kallare inne i butiken. Alla vet ju hur kallt det känns att komma in i steril ouppvärmd fiskaffär.
Att äta en kall fiskrätt utomhus i kyla och skugga, med tillhörande iskalla drycker, plastglas och plastbestick var väl, normalt sett, kanske inte ett förstaval, men det var det vi hittade i den lilla byn.

På hemvägen gick vi utmed stranden, i solsken men med en ihållande kall snålblåst och när vi närmade oss campingen såg vi att även Tobbe och Catarina hade anlänt.
Med tjocka lager av kläder, filtar och dynor lyckades vi sitta ute en stund innan det var dags att äta middag.
Efter maten återsamlades vi i ”norskarnas” husvagn för några timmars samkväm innan det var dags att bädda ner sig.
Innan vi lade oss sa Helena att hon hörde droppande ljud som hon inte kunde lokalisera. Vi tänkte inte mer på det när vi trötta men nöjda med dagen kröp till sängs.

Långfredagen
Morgonen startade med en gråaktig molnig himmel som solen, med nöd och näppe, stundtals bröt sig igenom.
Meteorologerna hade tyvärr rätt i sin spådom, för knappt hade vi svalt frukosten innan regnet och blåsten svepte in över oss.

Vi trotsade vädergudarna med att besöka Kullens fyr på Kullabergs yttersta spets.
Det var stormstyrka i byarna. Med nöd och näppe höll vi oss upprätta och Gissmo, Tobbe och Catarinas lilla hund, hängde som en drake rakt ut i kopplet när de enorma vindarna sög tag i den lätta kroppen.
På vägen ner från berget gjorde vi ett kort stopp på ett Ellens café nere vid det dånande havet. Vi beställde ”sillatårta” och öl, inte Margareth, som valde kaffe med sötsaker eftersom hon för närvarande tränar mycket och behöver tillskott av kolhydrater.

På caféet vi foten av Kullaberg serverades bl.a. ”sillatårta”

För att komma bort från blåsten en stund tog vi och ”norskarna” en rask promenad i ett mycket vackert strövområde med många markerade vandringsleder.
När vi kom tillbaka till husbilen hörde Helena ett droppande ljudet igen och nu kunde hon konstatera att det kom från köksblandaren.
Ut med lådor och fram med verktyg men efter en halvtimmes ihållande svordomar gav jag upp, vi blev helt enkelt tvungna att tömma bilen på allt vatten.

Detta är vad som finns under diskbänken

Långfredagsmiddagen dukades upp i campingens sällskapsrum.

Tobbe njuter av en sillbit

Alla tog med sig det de ville äta och dricka och därefter var det samkväm i ”kungälvsbornas” vagn. Ett samkväm som slutade med en livlig och stundtals hetsig diskussion.

Påskaftonen
Efter gårdagskvällens hetsiga diskussion tro jag att alla, utom Maggan som inte var med, vaknade med mer eller mindre ”ågren”. Vi åt frukost och därefter var det dags att ta ”tjuren i hornen”
Efter några kortare försoningssamtal var vi helt överens igen. Det är typiska dispyter som kan uppstå om det blir för mycket av det starka i glasen. Vi kramades och kom överens om att allt är som vanligt igen, alltså inga sura miner i det här gänget.

Jag tog en cykeltur till Höganäs, ca 8 km från campingen. På vägen hem gick den bakre växelföraren rakt av och utan telefonen var valet lätt, det vara bara att promenera de återstående 4 kilometrarna. Margareth hade också cyklat till Höganäs där hon shoppat så mycket att Kjell fick ta bilen och hämta varorna.
Aftonen avnjöts ännu en gång i sällskapsrummet. Det var männens afton. Kjell och Tobbe grillade lamm och fläskfilé medan jag fick det mindre glamorösa uppdraget, att skala, stycka och steka potatis.
Innan läggdags bjöd ”norskarna” på Sambucca och Limoncello för att vi skulle få en försmak av de läckerheter som finns i Italien, dit vi skall på sommarsemestern.

Påskadagen
Vi vaknade denna morgon utan ”ågren” till en nästan molnfri himmel. Det var fortfarande kallt men solen sken återigen på oss.

Tobbe, Catarina och Helena på väg till Krapperup slott

Krapperup slott ligger strax intill campingen

Vi tog en lång promenad runt Krapperup slott som ligger någon kilometer från campingen.
Jag, som av salige Lars fått smeknamnet ”stigfinnaren” tog täten.
Vandringen började på jättefina stigar och i slottsparken hittade vi riktigt härliga platser. Jag vill nästan aldrig ta samma väg tillbaka så jag följde en stig som jag trodde var en genväg till campingen.
Det såg bra ut till att börja med, men efter en stund hamnade vi i ett snårigt rissystem med taggiga slanor som fastnade i kläder och runt benen. När vi äntligen, efter en lång plågsam sträcka, lämnade buskaget kom vi till en sumpmark som gick utmed campingens staket. Vi hoppade över bäckar, sökte stockar och sten för inte sjunka ner i dyn innan vi till slut hittade en öppning till campingen.
Efter denna strapats lär jag nog aldrig mer få smeknamnet stigfinnare.
Innan utcheckning blev det en kopp i solskenet.

Som vanligt, när vi startar vår hemfärd söder om Varberg, tvingas jag att vika av motorvägen mot Ullared.
Helena måste bara in på GEKÅS för att spendera resten av reskassan.

Sammanfattning
En mycket trevlig Påsk i goda vänners lag. Campingen var helt ok med ett bra sällskapsrum, rena fina hygienutrymmen och ett otal möjligheter till fysisk aktivitet.
Vädret är inte mycket att göra åt, det var kallt och blåsigt, det var regnigt och t.o.m. snöfall. Solen lyste endast några korta stunder. När vi anlände och när vi var på väg att checka ut.

Margareth var den som flitigast utnyttjade dagarna till motion, hon gav sig t.o.m. ut på en cykeltur när det snöade som mest.
Kjell svarade för bedriften att äta ostbågar som visade sig vara gula hörselproppar.
Gissmo var den som levde farligast. Hade han inte varit kopplad hade han blåst rätt över till Danmark i de kraftiga vindarna vid Kullens fyr.

First Camp Mölle mellan Mölle och Höganäs på Kullahalvön är trevlig plats som vi med all säkerhet återkommer till.