Danmark och Holland med sol bad och hÀrliga cykelturer

Se fler bilder frÄn resan under fliken Galleri>Bilder frÄn vÄra resor

Sommaren 2014

Som vanligt planerar vi vĂ„r Ă„rliga semestertripp och i Ă„r var tanken att tillbringa nĂ„gon dryg vecka i Danmark med stopp i Århus, Ärö och Sönderborg.
DÀrefter stod Holland och provinsen Friesland pÄ programmet. MÄlet var den enorma fördÀmningsvallen, Afsluitsdijk, som skiljer Nordsjön och öarna i Vadehavet frÄn sötvattenssjön IJsselmeer och som binder samman provinsen Noord-Holland med provinsen FryslÄn.

Om det blev tid över efter alla planerade cykel och bÄtturer stod vandring i Ahrdalens rödvinsodlingar pÄ programmet. Tyska Ahrdalen, en underbar plats dÀr vi varit vid ett flertal tillfÀllen, ligger inte lÄngt frÄn den HollÀndska grÀnsen.
Vi tycker att det Àr bra med planer men vi lÄser inte fast oss vid dem. VÀdret, tiden och annat kan göra att man Àndrar rutten och dÄ Àr det bra att ha genomtÀnkta mÄl och aktiviteter som Àr anpassade till vÄra behov.

Århus
Efter drygt tre timmar till havs, i smĂ„regnigt men lugnt vĂ€der, band kaptenen fast den stora fĂ€rjan, Stena Jutlandica, i Frederikshavn och 18 mil senare anlĂ€nde vi Århus Camping i hĂ€llregn.

Dagens stora höjdpunkt var att det skulle spelas VM-final i fotboll mellan Tyskland och Argentina och att det ösregnade var av ringa betydelse denna afton. Nu lades all fokus pÄ att hitta en dansk TV- kanal som sÀnde matchen, vilket inte alltid Àr sÄ lÀtt eftersom vi inte har parabol.
Vi fann DK1, en markbunden digital kanal, som börjat uppsnacket inför finalen redan nÀr vi anlÀnde vid 18-tiden.
Avsparken var kl. 21 och efter en hÄrd och jÀmn match stod det vid full tid 0-0. I den sista förlÀngningskvartens slutminuter lyckades Tyskland, efter mÄnga försök, fÄ hÄl pÄ det tröttkörda gÀnget frÄn Sydamerika.
Tyskland blev, vÀlförtjÀnt, 2014 Ärs vÀrldsmÀstare vilket vÄra tyska campinggrannar, med tydlighet, lÀt oss förstÄ.
Med apliknande danser och djuriska avgrundsvrÄl sprang dom gatlopp endast iförda nationens flagga i det vÄldsamma regnet. OvÀdret fortsatte hela natten med en blandning av skyfall och Ànnu kraftigare skyfall.

Att sitta i en husbil och höra regnet smattra pÄ taket kan ha hög mysfaktor. Men denna natt övergick mysfaktorn till aggressiv irritation.
Vi blev pÄminda om en semesterresa för nÄgra Är sedan som vi gjorde genom den danska övÀrlden. Den resan började med skyfall och avslutades i hÀllande regn. Vi fick till exempel vada genom en nybildad sjö för att ta oss frÄn husbilen pÄ en av vÄra övernattningsplatser. Den gÄngen gav vi upp efter 8 dagar och ÄtervÀnde till ett mer regnfattigt Tjörn.

PĂ„ Århus morgonnyheter rapporterades att det fallit ca 60 mm vatten den gĂ„ngna natten men vi bestĂ€mde oss Ă€ndĂ„ för att ge Danmark en chans eftersom metrologerna spĂ„tt stabilare och varmare vĂ€der.

Efter Ă„rets första danska frukost med rundstycken bakade i ”bullmaskin”, starkt doftande ost, röd salami, rullpölse, jordgubbsmarmelad o.s.v. tog vi bussen de 8 kilometrarna in till Århus. Cyklarna fick ytterligare en vilodag i ”garaget” som lastutrymmet kallas pĂ„ en husbil.
Innan vi nÄdde centrum fick vi syn pÄ en cykelhandlare som vi besökte för att köpa en del reservdelar inför kommande turer.
Det visade sig vara en mycket vĂ€lsorterad affĂ€r med massor av nya ”frĂ€cka” cyklar och det var med nöd och nĂ€ppe att jag fick Helena dĂ€rifrĂ„n. Hon fick nĂ€mligen syn pĂ„ en vit, mycket vĂ€lutrustad grannlĂ„t som kostade ca 6 000 kr.
Med delar för nĂ„gra hundralappar lĂ€mnade vi till slut butiken och en besviken cykelhandlare. TvĂ€rs över gatan var entrĂ©n till ”Den gamle by” som Ă€r ett av Århus attraktivaste turistmĂ„l.
Besöket var vÀl vÀrt intrÀdesavgiften. HÀr har man inte bara bevarat de gamla husen. Gator med kullersten, innegÄrdarna dÀr olika verksamheter utövades, skyltar som visade hantverkarnas utbud, gamla verktyg, tidsenligt möblerade rum osv.

Frisörens skylt

Efter nĂ„gra timmar i byn och ett smörrebröd i restaurantens ”have” (trĂ€dgĂ„rd) var det dags att ta bussen tillbaka till husbilen.
Århus Camping Ă€r en typisk Ă€ldre dansk camping, lite slitet men Ă€ndĂ„ rent. Allt viktigt som man behöver finns men det Ă€r ingen lyx och överflöd.
TvÄ övernattningar blev det innan det var dags för förflyttning.

Aerö
VÀdret hade, som meteorologen lovat, stabiliserats. Termometern steg men solen gömde sig fortfarande bakom ett tjockt tÀcke.
Efter ca 18 mil pÄ behagliga vÀgar med bland annat den vackra Lille BÀltbron, mellan Jylland och Fyn, nÄdde vi fÀrjelÀget i Faaborg.
Överfarten med fĂ€rjan till Aerö tog ca en timme. PĂ„ de Ă„terstĂ„ende 15 kilometrarna mellan hamnen i Söby och Aerököping gjorde GPS-tanten, för första gĂ„ngen pĂ„ denna resa, en felnavigering. Hon ledde oss, under Helenas högljudda proteser, ut pĂ„ en liten smal, krokig landsortsvĂ€g utmed kusten. Det var en mycket vacker vĂ€g som kanske inte i första hand var Ă€mnad för husbilar.

VÀgarna var inte alltid anpassade för husbilar

Helena, med sin kÀra karta i högsta hugg, var inte sen att pÄpeka detta. Med pekfingret visa hon med övertydlighet kartans markerade huvudled mellan öns tre stora byar, Söby, Aerököping och Marstal.

Utsikt frÄn campingen

Vi anlĂ€nde Aerököping Camping pĂ„ eftermiddagen. Platsen vi fick var mycket bra med utsikt över mynningen till Lilla BĂ€lt eller Öhavet som danskarna kallar det.
Det visade sig vara en mycket vÀlbesökt camping och vid incheckningen fick vi veta att efter oss fanns det bara en plats kvar.
PÄ kvÀllen tornade det upp sig till regn igen och under natten kom det ett par rejÀla skurar.

Första morgonen pĂ„ Aerö. Nu skulle vi hitta en riktig bagare med riktiga danska rundstycken­-och det gjorde vi. Äntligen en riktigt, riktig Ă€kta dansk frukost.
Fan ta dessa ”bullmaskiner” som breder ut sig allt mer pĂ„ campingarna och som spolierar den danska frukostkulturen. Jag tror jag skall bilda en gillagrupp pĂ„ Facebook ”skrota alla bullmaskiner”.
Cyklarna stÀlldes i ordning, med bland annat lagning av en punktering. VÄr första tur tog vi pÄ en lÄngsmal udde utmed campingens badplats dÀr vi passerade ett 50-tal vackra badhus i regnbÄgens alla fÀrger.

En lÄng rad smÄ badhus utmed badstranden

Efter ungefÀr en mil avslutade vi dagens motionspass med en stor kall öl pÄ byns torg.
VÀdret hade stabiliserat. Termometern visade dryga 25 grader och solen lyste frÄn en molnfri himmel.

NĂ€r smakar en öl bĂ€st
.NU!

Det fanns mĂ„nga vackra cykelvĂ€gar utmed Öhavet

Det blev mĂ„nga cykelturer pĂ„ den vackra ön som folket sjĂ€lva kallar ”danskarnas cykelĂ¶â€. Det finns markerade cykelvĂ€gar kors och tvĂ€rs och den lĂ€ngsta leden, runt hela ön, Ă€r ca 6 mil lĂ„ng.

Utbudet i ett av mÄnga personalfria försÀljningsstÀllen 

Annat som kÀnnetecknar ön Àr att nÀstan alla gÄrdar har varor till försÀljning som dom stÀller ut lÀngs vÀgen. HÀr finns allt frÄn begagnade klÀder till grönsaker och hemmagjord saft. Allt stÄr utan bevakning och betalningen gör man genom att lÀgga pengar i en burk. Helena köpte en burk havssalt som var kryddad med örter anpassad till fiskrÀtter och en burk hemmagjord senap.

Aerököping har en mycket gammal kulturmÀrkt del med hus bevarade frÄn mitten av 1600-talet. Husen har genom Ärhundraden blivit sneda, krokiga och vinda och mellan dem ringlar sig trÄnga ojÀmna kullerstensgator. De lÄga ytterdörrarna Àr platsbyggda och dekorerade efter egen smak och det finns inte en dörr som Àr lik den andra.

Allt Àr vÀlskött och rent och mÄnga har manshöga Stockrosor, i alla fÀrger, intill de lÄga husvÀggarna.

Exempel pÄ de vÀlskötta gamla husens karaktÀrer

Till skillnad frĂ„n ”Den gamle by” i Århus, Ă€r denna kulturmĂ€rkta del levande. HĂ€r finns restauranter, affĂ€rer, trottoarserveringar, kommunala inrĂ€ttningar osv inhysta i de gamla byggnaderna.

Det var som att promenera i ett jÀttestort dockskÄp

Det var helt fantastiskt att vandra kring i de trÄnga grÀnderna och titta in i de lÄga, dockskÄpsliknande, husen och se hur folk har bott och bor Àn i dag.

Aerö Campingen Ă€r av samma stuk som den i Århus, gammalt och med nĂ„got eftersatt underhĂ„ll. NĂ€r termometern började nĂ€rma sig 30-strecket saknade vi de ventilationskrav som den svenska byggnormen föreskriver.
Duschutrymmen och toaletter hade bÄde fukt och temperatur i klass med en god finsk bastu, men med en helt annan doft Àn björkris. Vi valde att göra vÄra Àrenden dit under sena kvÀllar eller tidiga morgontimmar.
Vi var de enda som representerade Sverige pĂ„ campingen. Förutom danskar var norrmĂ€n och tyskar vĂ€lrepresenterade, dock inga tyskar som vrĂ„lande rusade runt iklĂ€dda nationens flagga, som var fallet i Århus.
Fem dagar med raska morgonpromenader och riktiga danska frukostar, 11.5 mil pÄ cykelsadeln, vandring i den gamla byn och, om sanningen skall fram, ett antal besök pÄ öns utskÀnkningsstÀllen, var facit av vÄrt besök, innan det var dags att lÀmna Aerö.

Sönderborg
För att komma till Sönderborg mĂ„ste vi ta fĂ€rjan frĂ„n Söby till Fynshav pĂ„ ön Als, som ligger nĂ€ra den tyska grĂ€nsen i Öhavet.
PÄ AeröfÀrjornas bokningskontor sa man att allt, utom fÀrjor med avgÄng kl. 6,20, var fullbokat under de aktuella dagarna, sÄ vi hade helt enkelt inget annat val Àn att boka plats pÄ en morgonfÀrja.
Eftersom avgÄngen var sÄ tidigt pÄ morgonen Äkte vi till Söby dagen innan för att vakna sÄ nÀra fÀrjelÀget som möjligt.
Vi checkade ut frÄn campingen före 11 och var i Söby hamn nÄgon halvtimme senare.
Helena sÄg i AeröfÀrjornas tidtabell att fÀrjan som lÄg inne hade avgÄng kl. 12.55 och gick ner till terminalen för att kolla lÀget.
En timme senare, nÀr alla förbokade kört ombord fanns det en liten lucka kvar. Helena rusade fram till fÀrjvakten, som nu var pÄ vÀg att lÀgga ut, och undrade om inte vi kunde fÄ plats dÀr.
FĂ€rjvakten, en Ă€ldre gemytlig dansk, sa ok ”men i mĂ„ sko skynd jer”- ni fĂ„r bannemej skynda er, pĂ„ ren svenska. Han stoppade helt enkelt fĂ€rjan för vĂ„r skull.
Jag lĂ„g i husbilen och sov och 2 sekunder efter Helenas nĂ„got högljudda rop ”vi fĂ„r Ă„ka med” satt jag bakom ratten och körde ombord pĂ„ fĂ€rjan.

Den tidigare sĂ„ omtalade ”danska gemyten” har genom Ă„ren naggats nĂ„got i kanten, i alla fall upplever jag det sĂ„.
Vi hade idag trÀffat pÄ en riktigt gemytlig dansk fÀrjvaktare och nÀr vi vÀl kom ombord fick vi uppleva en till som placerat sitt hjÀrta pÄ rÀtt stÀlle.
Det var en stor rundnÀtt matros som efter avgÄngen gick runt och fyllde vatten i smÄ skÄlar som var utplacerade pÄ fartygets dÀck (golv för oss landkrabbor). DÀrefter gick han runt till alla hundÀgarna och talade om att det Àr varmt för de smÄ djuren och att han hade fyllt pÄ friskt vatten till dem.
Att i dessa tider gÄ mot strömmen av stress och förbud gör att man har kvar förhoppningen om att det fortfarande finns medmÀnsklighet.

Ett dygn tidigare Àn berÀknat checkade vi in pÄ Sönderborg Camping. En plats som vi tidigare besökt vid flera tillfÀllen.
Termometern stod pÄ 29 grader och efter iordningstÀllande var det full rusning ner till stranden och badet.

Morgondopp i Öhavet

Det fantastiska vÀdret medförde att det blev mÄnga lÄnga bad under vÄr fyra dagars vistelse i byn.
Vid ett par tillfÀllen avslutade vi dagen med att simma i det spegelblanka havet och se solnedgÄngen gÄ ner i vÀster. Vid morgondoppet morgonen dÀrpÄ sÄg vi, frÄn samma hav, samma sol stiga upp över trÀdtopparna i motsatt riktning.
Efter vÄra raska morgonpromenader och doppen besökte vi Àven strandens utegym.

Genom att dra spakarna nedÄt lyfter man sig sjÀlv

Utegymmets alla redskap var konstruerade sĂ„ att den egna kroppsvikten bestĂ€mde motstĂ„ndet. (ja, ja, jag förstĂ„r hur ni tĂ€nker och ni har helt rĂ€tt, jag fick lyfta j
ligt tungt). Det fanns inga vikter, rattar skruvar mm som det vanligtvis finns pĂ„ traditionella gymredskap, utan enkla och smarta hĂ€vstĂ„ngslösningar, gjorda av material som var anpassade för att stĂ„ utomhus Ă„ret om.

Trots vÀrmen blev det nÀrmare sju mils cykling under vÄr vistelse i Sönderborg, varav de flesta pÄ Gendarmstien genom skogar och över fÀlt.
Gendarmstien Ă€r en 74 kilometer lĂ„ng stig som gĂ„r utmed Östersjökusten frĂ„n Padborg i vĂ€ster till Höruphav i öster. Stigen trampades upp av patrullerande Gendarmer, som efter en uppgörelse 1920 skulle bevaka hela den vackra kustremsan frĂ„n fartygstrafik. Patrulleringen föregicks till fots och varje Gendarm hade sin strĂ€cka att bevaka.

I en reseskildring frÄn 2008 finns en utförligare beskrivning om Gendarmstien och historien kring Sönderborg.

Vi hann Àven med att se ett riddarspel vid stadens stora borg. Ryttarna med sina lÄnga, spetsiga lansar skulle i full galopp fÄnga smÄ upphÀngda ringar med lansens spets. Ringarna blev mindre och mindre för varje varv dom red pÄ den avspÀrrade banan. Den minsta ringen var i storleksordning som en vanlig fingerring med ett hÄl som inte var större Àn 10 mm. TvÄ av de fyra ryttarna lyckades pÄ första försöket fÄnga den lilla ringen, med spetsen pÄ sin lans, pÄ en hÀstrygg i full galopp.

Spetsen pÄ lansen skall trÀffa hÄlet i mitten

Tack vare det fina vÀdret blev det hela 11 övernattningar i Danmark innan det var dags för förflyttning till vÄrt huvudmÄl, provinsen Friesland och Afsluitsdijk i Holland.

Harlingen
Vi gjorde ett kort stopp för inhandling av billiga drycker pÄ Otto Duborg i Padborg innan fÀrden fortsatte de knappa 60 milen till Harlingen som ligger ca en mil norr om vÄrt huvudmÄl, Afsluitsdijk.
Samtidigt som vi checkade in pÄ Camping De Zeehoeve, började molnen tÀcka den sol som sÄ lÀnge brunmÀrkt vÄra annars sÄ lÀttmjölksvita kroppar.

Vi hade lÀst att campingar i Holland Àr bÄde moderna och bra men blev nÄgot förvÄnade nÀr vi stÀllt husbilen pÄ plats och börjat reka anlÀggningen.
Campingen var mycket gammalmodig, men ren och fin och med bra plats för husbilen.
Personalen var trevlig men sÀttet att ta ut campingavgiften var helt nytt för oss. Man betalar ett pris för fordonet och pris för varje person, vilket Àr ok. Den sammanlagda summan blir ungefÀr som pÄ en camping i Sverige. Men allt utöver detta kostade extra. Det kostade extra att fÄ varmvatten till dusch och disk, det kostade extra att fylla kallvatten i tankarna och ville man torka sej efter besöken pÄ toa fick man ha med sig eget papper. Ville man tvÀtta hÀnderna efter besöket fick man göra det i kallvatten utan tvÄl och torkmöjligheter. WIFI, som de flesta bjuder pÄ i dag, kostade extra och fungerade dessutom dÄligt.
Det kÀndes osÀkert att alltid behöva ha mynt, toapapper, tvÄl och handduk tillhands nÀr man besökte servicehuset, för ibland har man ju riktigt brÄttom dit. Tiden frÄn första kÀnslan till fullbordat verk kan ibland vara vÀldigt kort. Att i de lÀget börja leta efter ovanstÄende kan ju bli helt förödande.
PÄ de flesta moderna campingplatser i Sverige och Europa ingÄr allt i avgiften vilket Àr enkelt och smidigt, precis som man vill ha det pÄ sin semester.

Mellan vÄr camping och Nordsjön ligger en hög grÀsklÀdd skyddsvall som vi cyklade hem pÄ efter besöken i byn.
FrÄn cykelbanan pÄ vallen ner till vÄr camping gick en lÄng trappa som jag tyckte var helt onödig att anvÀnda, jag hade ju cykel.
Med nÄgra glas vin i kroppen och ett nÄgot avtrubbat omdöme bestÀmde jag mej för att slalomÄka nerför den branta grÀsklÀdda vallen. Att Äka pÄ skrÄ gick bra, men redan i första svÀngen flög jag handlöst över styret och voltade nÀstan hela vÀgen ner till foten pÄ vallen. Rent reflexmÀssigt garderade jag mej mot att cykeln skulle komma farande, men det gjorde den, som tur var, inte. Den lÄg kvar ett tiotal meter högre upp.

Skyddsvallen mellan campingen och Nordsjön

En person var pÄ vÀg till undsÀttning men nÀr han sÄg att jag reste mej upp och log lite skamset sa han nÄgra obegripliga utlÀndska fraser och gick dÀrifrÄn. Vad Helena sa kan vi ta vid ett annat tillfÀlle, det var i alla fall nÄgot om min Älder.

Molnen tÀtnade alltmer och pÄ kvÀllen började det mullra över Nordsjön för att nÀsta dag övergÄ till regn. Efter alla underbara hÀrliga och soliga dagar kÀndes det faktisk skönt med lite regn, vilket Àven gav oss en ofrivillig vilodag frÄn bad, solbrÀnna och motion.

Skyddsvallen, som tidigare omnÀmnts, Àr 1 000-tals kilometer lÄng och strÀcker sig lÀngs hela den lÄglÀnta delen av Holland. Det Àr ett enormt bygge som hollÀndarna gjort för att skydda sig mot stormarna frÄn Nordsjön.
Vallen Àr ca 50 meter bred i botten. SlÀnten mot land Àr grÀsbeklÀdd hela vÀgen upp till toppen, dÀr skall man inte cykla. NÀrmast havet och nÄgra meter ovanför högvattennivÄn Àr den stenbelagd och ovanför stensÀttningarna finns en bred lutande asfaltsyta samt en grÀsyta nÀrmast vallens topp.
Asfaltsytan, som nÀsta följer slÀntens lutning, var vÄr cykelvÀg till Afsluitsdijk.
Drygt en mil pÄ en lutande, bred, rak asfalterad skyddsvall med en enorm utsikt över havet gjorde cyklingen mycket, mycket angenÀm och annorlunda.
Vi var lÄngt ifrÄn ensamma pÄ denna spektakulÀra cykelvÀg. Förutom fotgÀngare och cyklister fanns det en massa fÄr som hade sina betesmarker pÄ de gröna vallarna och som gÀrna bÄde uppehöll sig och gjorde sina behov pÄ asfaltsytan.

FÄren anvÀnde vÄr cykelvÀg som toalett

Blickarna frÄn fÄren gav oss en kÀnsla av att det var vi som gjorde intrÄng pÄ deras domÀner och inte att dom anvÀnde vÄr cykelvÀg som toalett.

Dammbygget eller fördÀmningen Afsluitsdijk, som skiljer havet frÄn den saltfria sjön IJsselmeer Àr ett fantastiskt byggnadsverk som fÀrdigstÀlldes under 1930-talet.
IJsselmeer var innan dammbygget en vik i Nordsjön och Ă€r i dag vĂ€stra Europas största insjö (norra Europa ej medrĂ€knad) med en yta pĂ„ 1 100 kmÂČ. JĂ€mför med VĂ€ttern som har en yta pĂ„ 1 900 kmÂČ.
Dammen byggdes för att utöka landomrÄdet och för att fÄ en saltvattenfri sjö innanför fördÀmningen. Vatten frÄn regn, Äar mm. slÀpps ut i Nordsjön vid lÄgt tidvatten. Vid normallÀge ligger sjön nÄgot under havsnivÄn.

Hur Afsluitsdijk och IJsselmeers bokstavering kommit till begriper jag inte, men jag begriper i alla fall att de inte gÄr att uttala.

Den enorma ytan mellan sjö och hav bestÄr av en tre mil lÄng motorvÀg, cykelvÀgar Ät bÄda hÄllen, p-platser med utsiktstorn, campingplatser och i varje Ànde finns slussar för bÄttrafik och nivÄreglering.

Till vÀnster sjön Ijsselmeer och till höger Nordsjön

Holland Àr ett cykelland och det mÀrktes inte minst pÄ den enorma vallen. HÀr var cykeltrafiken nÀstan lika tÀt som biltrafiken. Det var en fantastisk upplevelse att fÄ cykla pÄ en flera hundra meter bred vall med hav pÄ ena sidan, en jÀttestor insjö pÄ andra och dÀremellan en motorvÀg.
Vi cyklade drygt en mil pÄ vallen innan vi vÀnde hemÄt igen.

Sista kvÀllen före förflyttning satt vi pÄ skyddsvallen vid campingen och sÄg solen försvinna ner i Nordsjön innan det var dags att packa ihop. (se omslagsbilden)

Vi stannade tre nÀtter pÄ Camping De Zeehoeve. Motionen bestod av ca fem mil pÄ cykeln, varav tvÄ mil Ät vardera hÄllet till och pÄ Afsluitsdijk. Det blev Àven tid för besök i Harlingens gamla stadskÀrna med kanaler, vackra gamla trÀbÄtar och hÀrliga uteserveringarna mm.

Holwert
Tidigt, före frukost, checkade vi in pÄ De Dobbe Camping som ligger i Holwert ca fem mil frÄn Harlingen.
En liten familjÀr camping i ungefÀr samma stuk och med samma upplÀgg som den i Harlingen.

VÄr semesterbostad uppstÀlld pÄ en mysig camping

Vi valde denna camping eftersom den bara ligger nÄgra kilometer frÄn fÀrjelÀget till ön Ameland som var vÄrt besöksmÄl nÀstkommande dag.
Holwert Àr en liten by med smÄ lÄga gamla bostÀder, gamla trÄnga gator och grÀnder samt en jÀttestor kyrka som syns vida omkring i det platta landskapet.
Samtliga gator och grÀnder hade ett ytskikt av smÄ stavar gjorda i hÄrdbrÀnd lera. BelÀggning, med skiftningar frÄn svart till olika brunröda nyanser, var lagd i vackert fiskbensmönster med en rak fris mot husen och trottoarerna. Med Älderns rÀtt var gatorna numer vÀldigt ojÀmna men fortfarande körbara och mycket vackra.

Fiskbensmönstrad gatubelÀggning frÄn 1800-talet

Förr i tiden lade vi i Sverige parkettgolv i fiskbensmönster med en fris utmed vÀggarna som mÄnga fortfarande anser vara de absolut vackraste golven.
Holwert Àr egentligen bara en genomfartsled för turister till och frÄn fÀrjan till ön Ameland.
Campingen var ganska ödslig, byns enda hotell var inte direkt överbefolkat och de vackra gatorna var i stort sett folktomma.
Vi scannade av omrÄdet kring byn med en tvÄrmila runda pÄ den platta landsbygden innan vi slappade av i och runt husbilen.

Vadehavet
Vadehavet har blivit ett mycket omtalat omrÄde utmed den 50 mil lÄnga nordkustremsan frÄn Esbjerg i Danmark till staden Den Helder i Holland, den sydligaste delen av Afsluitsdijk.
FrÀmsta anledningen till detta intresse Àr att omrÄdet, 2009 blev antaget till UNESCOS vÀrldsarvlista.
Utmed hela strÀckan ligger ett pÀrlband av öar. En del Àr stora och bebodda andra Àr bara större sanddyner.
Det Àr tidvattnet, vinden, sanden och vatten som format och gjort detta hav sÄ unikt. Tidvattnet kan ha en höjdskillnad pÄ upp till fyra meter vid orkan och ca tvÄ meter vid normalt vÀder.
NÀr vattennivÄn sjunker frÄn flod till ebb blir det milsvida vattenfria omrÄden mellan fastlandet och öarna. Man kan t.o.m. med guidning vandra ut till vissa öar i den mjuka dyn som vid högvatten Àr havsbotten.
Till Ameland kan man, under gynnsamma förhÄllande och med guidning, vandra de ca 8 kilometrarna. NÀr vi var dÀr var det inte tillÄtet att vandra vilket kanske var tur för man vet aldrig vad som flyger i ens huvud.
De smÄdjur, plankton, krabbor, ostron mm. som tillhör havets lÀckerheter och som inte följer med ut i Nordsjön igen nÀr vattnet sÀnker sig till ebb, blir ett delikatessbord för miljontals fÄglar. Det Àr en av anledningarna till att Vadehavet finns med pÄ vÀrldsarvslistan.
Tidvattenscykeln Àr ungefÀr sex timmar och en kvart mellan ebb och flod.

Ameland
En av mÄnga bebodda öar i Vadehavet Àr Ameland som Àven kallas för Vadehavets diamant.
Andra kÀnda öar Àr Fanö och Römö utanför den danska kusten. Sylt i den Nordfrisiska ögruppen utanför Tyskland och Neuwerk i mynningen till Elbe. Boorkum och Langeoog i den ostfrisiska ögruppen och Ameland, Teschelling, Vlieland och Schiermonnikoog i den vÀstfrisiska ögruppen utanför Holland.
Vid lunchtid lade fÀrjan till i Nes pÄ Ameland och efter ett kortare besök i folkvimlet pÄ byns huvudgata cyklade vi tvÀrs över ön till den mest omtalade badstranden.

Den enorma badstranden pÄ öns vÀstsida

Ameland har en av Europas bredaste badstrÀnder. Mellan de grÀsbeklÀdda sanddynerna och Nordsjöns kant var det bitvis nÀrmare hundra meter och med en sammanhÀngande strÀcka pÄ ca tre mil.

Ett vanligt transportmedel pÄ den lÄnga stranden

Det fanns restauranter, traktorer med stora kÀrror som fraktade folk lÀngs stranden, surfare, kanotister, tÀltare, solbadare osv. pÄ denna enorma yta.
Trots att det var massor med mÀnniskor och aktiviteter pÄ den kritvita sandstranden sÄg det lÄngt ifrÄn trÄngt ut.
VÀdret var soligt och varmt men ganska blÄsigt och badvakterna hade hissat varningsflagg. Vi valde att följa vakternas rÄd och tog en promenad lÀngs strandkanten. NÄgra fÄ badare och ett par kanotister ignorerade dÀremot den gula flaggen och gav sig ut i de meterhöga vÄgorna som vÀllde in frÄn Nordsjön.
NÀr vi skulle ÄtervÀnda till fastlandet hade det blivit ebb och med en hastig blick in mot fastlandet sÄg det ut som om hela havet hade försvunnit. SegelbÄtarna i hamnen lÄg som fastkilade i bottensegmentet, utan kringliggande vatten och fÀrjan som var pÄ ingÄende mot öns hamn kryssade kors och tvÀrs över det hav som inte fanns lÀngre. Det sÄg nÀstan ut som om den gick pÄ land.

SegelbÄtar i vÀntan pÄ högvatten

BÄtfÀrden tillbaka till fastlandet var vÀldigt intressant. Av nÄgon outgrundlig anledning har naturen, kanske med mÀnniskans hjÀlp, skapat en slalomliknande rÀnna mellan hamnarna, i det försvunna havet.
RÀnnan var inte mycket bredare Àn fÀrjan som i sakta fart slingrade sig tillbaka till fastlandet. Det slam som propellern virvlade upp och som sköljdes upp pÄ stranden bredvid fÀrjan, var mumma för tusentals sjöfÄglar som satt tillbakalutade pÄ sanddynorna och bara vÀntade pÄ att fÀrjan skulle passera.

Den smala grunda fÀrjerÀnnan vid lÄgvatten

Vid ett flertal tillfĂ€llen ryckte det till sĂ„ kraftigt i den stora fĂ€rjan att det kĂ€ndes som om den skulle fastna i bottenslammet. Vi förstod senare att det varit grĂ€nsfall för nĂ€r vi kom in i hamnen gjorde besĂ€ttningen ”high five”.

Dokkum
Holwert var som sagt en by i koma. HÀr passerar man bara förbi. Vi stannade Ätminstone i tvÄ nÀtter innan vi tidig morgon, efter besöket pÄ Ameland, gjorde en av vÀrldens kortaste förflyttningar.
Klockan 8.00, vid öppningsdags, checkade vi in pÄ Camping Harddraverspark i Dokkum.
En liten familjÀr camping, 9 km frÄn Holwert, och med samma upplÀgg som de tvÄ tidigare.
Dokkum Àr en mysig by med kanaler, bÄtliv, kanalnÀra uteserveringar och vÀlbevarade vÀderkvarnar.

VÀlbevarad vÀderkvarn frÄn 1800-talet

Som de flesta byarna i provinsen Friesland finns det sedan Ärhundraden tillbaka bebodda gamla stadsdelar med smÄ lÄga, sneda, vinda bostadshus och kullerstensgator.

Byn hade mÄnga vattennÀra uteserveringar

PÄ ett av byns vattenhÄl trÀffade vi en kypare som var helt ABBA-frÀlst. Han var en showman som sög in folk till restauranten och varje gÄng han passerade vÄrt bord sjöng han en liten trudelutt pÄ nÄgon typisk ABBA-lÄt.

Kanal med bÄttrafik och cykelvÀg bredvid

Efter en lÀngre cykeltur utmed en av alla trafikerade kanaler sÄg vi mÄnga FrieserhÀstar. som Àr typiska för distriktet och ursprungligen kommer frÄn Friesland.
HÀstarna Àr av varmblodstyp och Àr alltid helt svarta. De kÀnnetecknas genom en mycket kraftig man, svansen Àr av tjockt tagel som ofta vÄgar sig och hovarna Àr kraftigt hÄrbeklÀdda.
NÀr vi kom tillbaka till husbilen var det Äter dags att tÀnka pÄ avfÀrd. Helena började lÀngta till det land som gett smörrebröd, öl och snaps en plats pÄ kartan.

BlÄvand
Ännu en okristligt tidig uppstigning och efter ca 8 timmar och 70 mil frĂ„n Dokkum var vi redo att checka in pĂ„ i Hvidbjergs Strand Camping i BlĂ„vand som ligger i Danmark strax norr om Fanö som Ă€r den nordligaste delen av Vadehavet.
VÀdret var fortfarande strÄlande med sÄ höga temperaturer att t.o.m. den annars sÄ irriterande blÄsten kÀndes befriande.
Hvidbjergs Camping tillhör kategorin jÀttestora och dÀr finns allt, extra allt.
Badland, pooler, minigolfbana, restauranter, affÀrer, osv. Det finns t.o.m. en egen stig ner till stranden med egen uppstÀdad badvik i Nordsjön, eller VÀsterhavet som danskarna valt att kalla det.

BlÄvand strand Àr en av VÀsterhavets populÀraste

Allt finns pÄ campingen.
Varmvatten, tvÄl och torkmöjligheter fanns i överflöd och allt ingick i priset. Men vill man ligga pÄ topp sÄ kostar det.
HĂ€r, pĂ„ denna stora camping, var den ”danska gemyten”, utbytt mot stressad, otĂ„lig och opersonlig personal som förmodligen bara sĂ„g nya kunder som ytterligare en arbetsuppgift.
Redan vid incheckningen möttes vi av djupa pustanden pÄ grÀnsen till stön och senare vid ett besök pÄ campingens restaurant blev vi behandlade som om vi inte ens fanns till. I vredesmod, för denna behandling, valde vi att lÀmna restauranten.
Som vanligt rekade vi landskapet runt vÄr uppstÀllningsplats och vi cyklade bl.a. till Ho Kro, 8 kilometer frÄn BlÄvand för att avnjuta en kall öl. Lite lÄngt för en öl kan tyckas, men vi tog det som ett motionspass ocksÄ.

LÄng vÀg att cykla för en öl

En dag nÀr satt vi och lÀppjade pÄ ett glas rött kom tvÄ damer, med bekant utseende, fram till vÄrt bord.
Det var tvÄ av mina kusiner som följt oss pÄ Facebook. Den ena, Aina, bor i min födelseby Varde, som bara ligger nÄgon mil frÄn BlÄvand och den andra, Lene, bor i KungÀlv men var pÄ besök hos Aina.

Det var en mycket överraskande och trevlig trÀff dÀr vi pratade i munnen pÄ varandra pÄ ett sprÄk blandat av svenska och danska.
TrÀffen avslutades, som de nÀsta alltid gör med orden, att vi mÄste ses oftare.
Eftersom jag Ă€r 70 Ă„r och det var ca 15 Ă„r sedan vi sĂ„gs sist sĂ„ kanske det ligger nĂ„got i att vi mĂ„ste ses oftare, om vi överhuvudtaget skall hinna ses mer
.

Skagen
NĂ€r vi gjort BlĂ„vand var det dags att flytta till den nordligaste delen av Danmark, Nordjyllands ”gula pĂ€rla” Skagen.
HÀr finns mÄnga mycket, mycket vackra hus och de allra flesta Àr gula med en vit markering pÄ tegelpannornas ytterkanter.
Skagen har vi besökt vid ett antal tillfÀllen genom Ären. Vi har cyklat hit, vi har Äkt buss och tÄg hit med arbetskamrater och kamratgÀng och vi har Àven varit hÀr med husbil tidigare.
Det finns tre mÄsten nÀr vi Àr i Skagen.
Vi mĂ„ste gĂ„ den dryga kilometern i mjuk sand ut till ”spetsen”, dĂ€r Kattegatt och Skagerak möts.
”Gummiryggarna” Ă„ker med Sandormen, en traktor med inrett slĂ€p som kör turister mellan parkeringen och ”spetsen”.
I Ă„r, eftersom det blĂ„ste kraftigt, var det ett dĂ„nande Kattegatt som vrĂ€kte sig in mot land och pĂ„ ”spetsen” dĂ€r de bĂ„da haven möts var det en hĂ€xkittel med vattenkaskader nĂ€r de vĂ€ldiga vĂ„gorna, frĂ„n varsitt hĂ„ll, stötte samman.
Vi mÄste boka bord och Àta pÄ byns Àldsta restaurant, Bröndum Hotell, som Àr ett högklassigt hotell av den tjusigare sorten med vita vÀlpressade dukar, servetter i vitt linne och levande ljus pÄ borden.
Personalen Àr stiligt klÀdda i svart kostym/drÀkt, vit skjorta, svart fluga och en vit handduk snyggt hÀngande pÄ vÀnsterarmen.
NÀr dom t.ex. bÀr fram vinet, öppnas flaskan vid bordet, kyparen luktar först sjÀlv pÄ korken och samtidigt berÀttas nÄgot om vinets karaktÀr.
Efter den ceremonin intar dom en lÀtt framÄtlutad hÄllning med vÀnstra handen graciöst liggande pÄ ryggen innan dom hÀller upp de dyra dropparna för provsmakning.

Vid vÄrt besök denna gÄng bars förrÀtten in pÄ konstnÀrlig utformad trÀskulptur som innehöll förrÀtten bestÄende av smÄplock frÄn vaktelÀgg till smÄ bakade strutar fyllda med anklever. Alla smÄrÀtterna sÄg ut som om de tillhörde skulpturen, vilket gjorde att man knappt ville ta bort dom.
Vi fick bÄda god mat och dryck och efter mÄltiden serverades kaffe med avec i salongen.

En mycket vÀrdig avslutning pÄ en trevlig semester

Årets mĂ„ltid var av yttersta vĂ€rldsklass, enligt vĂ„r mening, och jag undrar om den dĂ€r dĂ€ckgubben, Michelin, nĂ„gonsin varit hĂ€r och betygsatt konceptet.
Vi mÄste Àta smörrebröd med tillhörande drycker.
Jag uppfyllde alla tre kraven. Sista dagen i Skagen bestĂ€llde jag smörrebröd med tillhörande drycker pĂ„ Bodilles Kro. En liten familjĂ€r restaurant med egen trĂ€dgĂ„rd en bit frĂ„n folkvimlet pĂ„ gĂ„gatan. Serveringspersonalen bestod av nĂ„gra Ă€ldre damer som sĂ„g till att alla trivdes och det Ă€r sĂ„dant jag kallar Ă€kta ”dansk gemyt”.
Helena valde Pariserböff som hÄller pÄ att slÄ ut den traditionella Hackeböffen i Danmark.
Vi var bÄda vÀldigt nöjda med valen och kocken pÄ Bodilles skall verkligen vara nöjd med sin matlagningskonst.
Trots att temperaturen börjat sjunka badade vi vid ett flertal tillfÀllen i ett ganska sÄ kallt Kattegatt.

Det blev Ätskilliga bad pÄ Ärets semester

Semesterresan börjar nÀrma sig sitt slut och nÀr vi rullade ombord pÄ Stena Danicas middagstur kÀndes det som om sÀcken var knuten.
Nu var det dags att gÄ igenom bildmaterial och sammanstÀlla resans hÀndelser.

Sammanfattning
Det var en av de varmaste husbilssemestrarna vi upplevt i Danmark. Det började med ett dygns kraftig regn i Århus och avlutades med ett dygns regn i Skagen. DĂ€remellan hade vi sju övernattningar i ett lika varmt Holland.

Det var mÄnga varma hÀrliga kvÀllar

24 övernattningar blev det totalt och drygt 240 mil i vÄr semesterbostad, husbilen.
Efter ca 38 mil pÄ cykelsadeln kÀndes det som om cykeln var en naturlig utvÀxt del pÄ kroppen och jag provade Àven pÄ cross country utför den stora vallen, utan större framgÄng.
HuvudmÄlet var att cykla pÄ det enorma dammbygget Afsluitsdijk som skiljer Nordsjön frÄn sjön Ijsselmeer, vilket vi fullföljde.
Vi började oftast dagen med en rask promenad och det blev mÄnga bad i olika hav, sÄ mÄnga att det tenderade pÄ att vÀxa simhud mellan tÄrna.

Vi fick nÀstan simhud mellan tÄrna

PÄ ön Ameland, med Europas bredaste badstrand, vandrade vi i den kritvita sanden med Nordsjöns vÄgor sköljande över vÄra fötter.
PÄ en fÀrjetur i Vadehavet var det nÀra att det stora fartyget fastnade i bottenslammet.

FÀrjan till Ameland vid högvatten

 
Samma fÀrja tillbaka vid lÄgvatten

”Den gamle by” i Århus med en hel stadsdel uppbyggt som ett museum som berĂ€ttade hur man levde pĂ„ 1800-talet.

HÀstdroska som den sÄg ut pÄ 1800-talet

Det var gamla vÀlbevarade fastigheter, en del Ànda frÄn 1600-talet, verktyg som hantverkarna anvÀnde under den epoken, kullerstensgator, tidsenliga hÀstdroskor som körde runt besökare mm.
Även i Aerököping, Harlingen, Holwert och Dokkum fanns gamla vĂ€lbevarade stadsdelar som fortfarande lever med bebodda hus, restauranter, uteserveringar osv.

Bebodda hus med lÄng historik bakom sig

Sol, cykel och bad blev resan signum